Nya DN: Herlitz pinkar revir!

Idag lanserades nya Dagens Nyheter med ett specialomslag med rubriken: ”Vi har lyssnat på dig. Och jobbat i ett år. Här är din nya tidning!” Frågan är vad som är nytt, och om det har blivit bättre? Modul Sthlm kollar de olika delarna!

Tidningsstruktur

En nyhet är att Sport och Ekonomi splittras. Sporten får samsas med en ny Stockholmsdel som har tillkommit, och ekonomidelen flyttar in i huvud-tidningen. För mig är det en tydlig nedprioritering av ekonomi-journalistiken, men det är ingen oväntad utveckling. SvD har alltid varit storebror när det gäller näringsliv och ekonomi, medan DN varit bäst på kultur. Den här förändringen befäster positionerna.

Björn Wimans kulturdel får däremot förbli i orubbat bo och kommer även fortsättningsvis att ha en egen rygg. Totalt består DN av tre delar precis som tidigare. Bättre eller sämre? Ja, skillnaden är marginell – åtminstone för läsaren. För några är kanske uppdelningen till det bättre, för mig är den sämre eftersom jag oftast bara hinner läsa sport och ekonomi på morgonen. Vi är flera personer i familjen vilket innebär att jag nu får sitta och vänta på att ”min del” ska bli ledig.

Form & Layout

Det har gjorts en försiktig uppdatering av formen. Det röda strecket under DAGENS NYHETER har tagits bort. Det nya rubriktypsnittet är en ganska tydlig förändring, men ett typografiskt grepp som varken förändrar eller lyfter läsupplevelsen. De nya typsnitten är Publico och Guardian. Rubriktypsnittet Publico är ritad av den brittiska designern Paul Barnes. Ursprungligen var typsnittet en biprodukt som han skapade och refuserade i samband med ett designuppdrag för tidningen The Guardian. Typsnittet plockades sedan upp ur byrålådan när han 2006 fick i uppdrag att göra redesign på tidningen Público, som är en av de största dagstidningarna i Portugal. Nu väljer DN att använda detta typsnitt som alternativ till att ta fram ett eget. Typsnittet fungerar bra till rubrikerna men betydligt sämre i ingress och citat där den tjockar ihop och blir svårläst.

Formen har också begåvats med oförklarliga luftluckor under rubrikerna som gör att de svävar fritt ovanför brödtext och ingress. DN har en historia av att ha jobbat med svenska proffs som Carl Fredrik Hultenheim och John Bark. Nu har det mesta gjorts inhouse tillsammans med den spanska designkonsulten Javier Errera. Vi hittar några designelement som är nya för DN men knappast något som flyttar gränserna för tidningsdesign. Det mesta har vi sett förut – vilket inte betyder att det är dåligt.

I nya DN märks också en omprioritering av text och bild. Bilder ta mer plats och ögat fastnar många gånger först på bilden innan man läser rubriken. På förstasidan täcker bilden hela ytan från vänster- till högerkant. Högerspalten som fanns där tidigare har stoppats ner som en fotplatta längst ner på sidan. I topp har bildplattan bytt plats med tidningsnamnet.

Nya avdelningar

Dagens Nyheter kopierar SvD genom att ha en innehållssida på sidan två och flytta ledaren till sidan 4. Det är bra för den som tar sig tid att värdera nyheterna och gå direkt till de sidor som är mest intressanta. Jag läser dock tidningen från ”pärm till pärm” och då tillför den nya innehållssidan inget av värde för mig.

DN har gjort en undersökning som säger att Stockholmare vill läsa mer om Stockholm. Därför lanseras Stockholmsdelen med buller och bång. Avdelningen ska innehålla Stockholmsnyheter – dock utan att chefen för avdelningen (Eric Ljunggren) kan precisera vad som menas. I Sveriges Radio P4 har han en grumlig utläggning om att Västerås och Örebro också är en del av Stockholm eftersom det finns pendlare som bor där! Han menar att man ska bevaka alla delar av Stockholm, och då misstänker jag att han menar även dessa satellitstäder. Eller kanske inte? Han säger att de diskuterat frågan på redaktionen och det är nog sant. Frågan är diskuterad men svaret inte definierad.

Tidigare har DN:s Stockholmsbevakning i första hand handlat om Södermalm, i andra hand om övriga delar av innerstan. Om den nya satsningen innebär att även förorterna och närliggande städer ska bevakas kan det bli en märklig mix. Jag har förståelse för att de som bor i Nockeby, Rinkeby och Västerås kan vara intresserade av vad som händer i Stockholms innerstad, men är den som bor i Rinkeby verkligen intresserad av vad som händer i Västerås? Och vill Östermalmaren ha senaste nytt om Bromma?

Jag tror att Ljunggren så småningom kommer att få anpassa sig till vad marknaden vill ha. Och marknaden är i det här fallet annonsörerna. Det finns en stor lukrativ annonsmarknad för lokal annonsering som sannolikt är det bakomliggande skälet till att Stockholmsdelen överhuvudtaget lanseras, läs gärna Honkens analys i Resume. Jag tror inte Stockholmsdelen byter sitt geografiska bevakningsområde i framtiden – men jag kan ha fel.

Ska vi sammanfatta nya DN så blir betyget godkänt men inte mer. Det är en uppfräschning av tidningen men det känns mer som att Gunilla Herlitz vill pinka revir och manifestera sin tid som chefredaktör. Det är svårt att förstå hur det här arbetet kunnat ta ett år att genomföra. Några revolultionerande journalistiska eller designrelaterade grepp kommer inte att bli det bestående minnet av Herlitz ”nya DN”.